Det fruktbara samtalet – inledning

detfruktbarasamtalet_logo_2048x2048Ett samtal kan vara fruktbart av två anledningar, det kan gå väldigt bra eller det kan gå väldigt dåligt. Samtalet blir fruktbart hursom.

Jag började under min andra föräldrarledighet att fundera på och läsa mycket om hur samtal uppstår. Vilka är beståndsdelarna i ett samtal? Vad är ett samtal?

Anledningen till detta var att jag ville bli bättre på att ta fram bra dialogprogram där mötet människor emellan var och fortfarande är utgångspunkten. Sociala medier hade gjort sitt intåg ordentligt och blivit en del i marknadsmixen. Marknadsförare fick tänka om då sociala medier innebär en levande dialog mellan två eller flera parter. I realtid! Till skillnad från en hederlig enkelriktad DM-mailer som efter utskick glöms bort i arbetet med nästa.

I och med dessa funderingar bestämde jag mig för att skriva en bloggserie om mina slutsatser och presentera de modeller jag kom fram till finns. Sharing is caring. Och eftersom ett samtal kan vara fruktbart av två anledningar, det kan gå bra eller det kan gå dåligt, fick det bli bloggseriens namn: Det fruktbara samtalet.

Jag författade en inledningspost: Att förstå den nya vardagen. Men sedan kom livet emellan. Det nya lilla älskade livet och jag la mitt fokus på pappaledigheten.

Men till min stora glädje, när jag gick igenom sidan inför företagsstarten, fann jag att inledningstexten inte var så dum. Lite daterad men mina tankar och funderingar inför framtiden var ganska rätt. Nu återfann inspirationen sig. Jag har nu grävt fram mina anteckningar och böcker igen och skrivandet är åter igång. Planen är att serien nu ska pågå under höst, vinter och vår. Den har inte egentligen inget slut då ämnet är i allra högsta grad är levande. Försäkra dig att inte missa något genom att anmäla dig till mitt nyhetsbrev:



Och som en liten prolog till serien kommer hela första inlägget, publicerat 22 juli 2010, som var tänkt att ge utgångspunkten för serien. Mycket nöje och välkomna att följa den nu omstartade serien: Det fruktbara samtalet:

Att förstå den nya vardagen

Sedan milleniumskiftet har ett paradigmskifte, märkbart för var och en, varit under rörelse och utveckling. Egentligen tog skiftet sin början redan vid nittiotalets start genom vår påbörjade vandring in i det renodlade informationssamhället från gårdagens industrisamhälle. Detta skifte börjar nu sätta sig och bli en reell del av vår nya vardag och verklighet som kommer att gälla i decennium framöver. Detta är märkbart genom till exempel tillverkningsindustrin förflyttning och tjänstesektorns tillväxt. Det handlar inte längre om att förflytta materia och människor utan om att gemensamt sätta kunskap i rörelse.

Att förflytta människor till bestämda platser för att utföra sitt dagliga värv har länge varit en självklarhet. Idag kan vi se att utvecklingen återgår allt mer mot det självförsörjande hushållet genom att effektivisera försörjningen likt hushållen i bondesamhället. När industrisamhället gjorde sitt intåg delades tiden upp i arbetstid och fritid från att all tid varit, vad vi kan kalla för, försörjningstid. All den vakna tiden gick åt att planera det som skulle sås, odlas och skördas för maximal utdelning som i sin tur omsattes till ett uppehälle. I och med att fabrikerna med sina ångvisslor blev verklighet förflyttades det dagliga göromålen som sörjde för uppehället till en specifik fysisk plats. Inte sällan vid ett rullande band. Detta gjorde det nödvändigt att helt enkelt dela in sin tid i just arbetstid och fritid. Vilket vid närmare eftertanke inte är helt naturligt utan en konstlad företeelse sett till skeenden i naturen.

Nu ser vi en utveckling där vi återigen kan utföra våra uppgifter där vi är för stunden. Vilket gör oss alla otroligt effektiva då den fysiska förflyttingen av materia och människa är en onödig tidstjuv. Den tid det tar att ta sig från punkt A till B kan istället användas till produktiv och inkomstbringande verksamhet. Även vid längre förflyttningar är det, på samma effektiva vis, möjligt att utföra sina uppgifter under färd mot mötesplatser som till exempel konferens eller utbildning. Man är inte längre låst vid en oumbärlig arbetsmodul som fysiskt står fast på en arbetsplats med stämpelklocka. Nu är det istället nyttan och resultat som ligger till grund för värderingen. Inte den nedlagda tiden. Då kan inte heller tiden stå för hela prissättningen utan det är själva nyttan av resultatet som ska värderas. Ett exempel på det är att vi nu tillsammans lägger ner tid för att utveckla och förbättra de verktyg som används.

Detta innebär också att vi frångår den tid då tillverkningen av verktygen ägdes av få till att nu tillsammans genom användning ta fram nya och förädla de befintliga verktyg vi behöver för att uppbringa vårt uppehälle. Vi som individer går från att tillhöra till att deltaga. Från att gå brevid varandra i raka led stannar vi upp och integrerar våra led och möts vilket tar oss än längre och ger stark grogrund till nya innovationer med nya intjäningsmöjligheter i den nya vardagen. Medlen finns inte längre att inhämtas i själva ägandet av tillverkningen och verktygen. Medlen kommer finnas i att kunna hantera, underhålla och utveckla verktygen. Och detta gör vi alla tillsammans. Istället för att en liten elit styr kommer nu alla som deltar att styra framtiden. De som inte deltar kommer fortsatt att gå i sina allt mer trånga led och bara ta del av fragment av alla utvecklande möten som sker runtomkring dem.

För att kunna deltaga på ett bra vis och tillföra sin del av helheten behöver man kunna samtala och göra sig förstådd i den nya tiden. Detta kommer, och är, A och O för den tid som råder. Det handlar om kommunikation och utbyte av erfarenheter. Det handlar om faktiska människor som faktiskt möts och delar med sig av sina egna upplevda erfarenheter. Och för att förstå det som sker behöver vi förstå människans önskan om att kommunicera, göra sig förstådd och vara delaktig av en helhet.

Detta är inledningen på bloggserien – Det fruktbara samtalet – som kommer växa fram här på niklasdahlqvist.se under höst, vinter och vår. Kom gärna med kommentarer om nya infallsvinklar och synsätt i kommentarsfältet nedan. Undertecknad för gärna samtal i ämnet i föreläsningsform och i diskussioner i flöden och kommentarer.

Väl mött och lev väl,

/N

  • http://www.doktorspinn.com/ Doktor Spinn

    Tack för grymt inlägg Niklas och det ska bli spännande att följa bloggserien!

    Ett perspektiv på samtal som jag skulle vilja addera är en insikt som först dök upp hos mig när jag läste strategisk kommunikation på PR-programmet. Inom PR har det sedan 60-talet handlat om förtjänad kommunikation snarare än att försöka trycka ner budskap i halsen på människor. Därför uppstod tidigt idén om dialog som verktyg i företagskommunikationen. Men snarare än att fokusera på dialogens inneboende retorik landade man i så kallad öppen systemteori, det vill säga att det är viktigt för organisationer att vara öppna för framförallt kritik från omvärlden för att kunna jobba effektivt med förändringsprocesser. Att ”lyssna” blev därför tidigt ett honnörsord inom PR och omvärldsbevakning har varit en naturlig del av uppdraget sedan dess.

    Men den faktiska dialogen dök egentligen inte upp på allvar förrän långt senare, när James E. Grunig genom sitt arbete såg att organisationer som förde dialog med sina publiker också fick bättre ROI (se The Excellence Study). En viktig utkomst av detta arbete var att Grunig definierade fyra typiska modeller, varav två var baserade på dialogen. Men här kommer det intressanta:

    Den typ av dialog som som en organisation behöver ägna sig åt är nästan alltid ”asymmetrisk” (se Two-Way Assymetric Model). Vad detta betyder är att två dialogpartners i praktiken ALDRIG är jämställda. Det kan handla om makt men också om andra saker. i en förhandling (vare sig det handlar om resurser eller världsbilder) så har dialogpartners ofta vitt skilda syften, utgångspunkter, insatser etc.

    Att låtsas som om vi alla för dialog på ett jämlikt sätt resulterar alltså inte i bättre dialog. En myndighet behöver till exempel ta fasta på att de befinner sig i maktställning gentemot den som söker hjälp och därför ta stor hänsyn till denna ”asymmetri” när de kommunicerar. Att därför göra en analys på maktförhållandet och ta detta förhållande som en realitet är därför en viktig nyckel till framgång.

    Detta tyckte jag blev än tydligare när jag senare läste lingvistik på universitet och grävde djupare i hur mycket av den mellanmänskliga kommunikationen i ett samtal som faktiskt går förlorad. Lite raljerande kan man säga att våra kognitiva processer är så extremt selektiva att det nästan är ett mirakel att vi ens kan prata med varandra. Jag hade redan praktiska bevis på detta under värnplikten där det vid ordergivning är centralt att be de beordrade repetera den order de precis fått. Helt galet vilka stora skillnader det är mellan vad människor uppfattar i ett samtal beroende på vad de faktiskt vill höra, haha!

    • niklasdahlqvist

      Tack för matig kommentar Jerry!

      Men precis!
      Just den asymmetriska dialogen tycker jag är fantastiskt intressant! Hamnade där ganska snabbt i mitt grävande. Och hur det som sägs kan uppfattas på olika vis beroende på den referensram man bär med sig. Fascinerande att ett ord kan betyda olika saker för olika mottagare. Och vad innebär inte då det när orden är sammansatta i en mening…

      Mycket intressant gräv.